You´re going down!
Ja just nu känner jag mig väldigt lycklig, glad,lugn,sinnesro.. you name it!
Igår pratade jag med en väldigt nära och go vän, som
dök upp i mitt liv när jag helst
av allt bara ville spy på allt å alla!
Dock även när jag behövde någon som kunde fånga mig när jag föll
dvs han kom in i mitt liv ganska perfekt när jag behövde det som mest!
Iallafall vi pratade i över 4 timmar på telefon!
Om allt och ingenting egentligen, men inser idag
hur mycket jag behövde just det samtalet.
Det får mig att orka lite längre, och förhoppningsvis får jag några lediga dagar
snart så jag kan åka dit och bara försvinna från
omvärlden ett tag!
Och bara känna lugnet!?
Sen att allt äntligen börjat funka bra mellan mig och Tobias är guld värt i mina ögon!
Det gör mig också glad och lättad!
Allt börjar som hamna på rätt ställen, visst det finns
vissa som misstycker och bara försöker sabba.. Men just nu
skiter jag i vilket. För så länge jag och tobbe litar på varandra
och kan prata så finns det inget som kan sära på oss!
Och med dom orden, säger jag nu god natt alla därute,
I think I found my missing piece
Ja som sagt, det känns så iallafall.. Just nu ligger alla
bitar på plats i pusslet!
Dock ser vi ju hur länge detta varar, känner mig otroligt
lättad.
Allt känns mycket enklare på något vis, även fast inget egentligen
ändrats. Eller iallafall inte till vardags!
Mitt hjärta hoppar över ett slag, när jag ser dig!
Dagen idag har varit full av bus, underara samtal och
massor och ingenting.
Har haft min underbart älskade familj, (dock saknades några) här och
vi har haft en underbar dag tillsammans.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva, eller
jag håller iallafall på att bli kär igen!
Har en underbar känsla inom mig, men samtidigt vågar jag inte riktigt
släppa på "spärrarna" helt pga jag är så
jävla rädd att bli sårad ännu en gång.
Men mitt hjärta hoppar över inte bara ett utan 2 slag när
jag ser honom. Han är underbar på alla sätt!
Men jag/vi gör som såhär, tar ett steg i taget i lugn takt
men vi är överens om att det vi har något på G
och att det verkligen finns något där.
Men jag tänker inte hoppas på för mycket denna gång, men allt
känns så rätt just nu.
Visst det kan ha ändrat sig, om någon dag.. Det vet man inte!
Men just nu så känns det helt jävla underbart!?
Onsdag 17/10-2012
Igår blev det ett väldigt känslosamt och laddat inlägg, och det ber
jag om ursäkt för.
Fast egentligen borde jag inte göra det, men ni som läst
fattar nog vem "du" var.
Därav att jag kallade mig själv idiot!
Nog pratat om det, dagen idag har bestått av
lämnade pojkarna på dagis.. sen legat i soffan hela dagen
min kropp skriker sov men hur trött jag än är
och hur mycket det än svider i ögonen
så förmår jag mig inte att somna!?
Har jag tur lyckas jag sova möjligen 4 timmar under en och samma
natt, annars är det ungefär som förra veckan
6 timmar på 7 dagar. Inte mycket att skryta över
men jag får verkligen inte ro i kroppen att somna eller slappna av.
Mina humörsvängningar är tillbaka, gånger tusen.
Håller tillbaka dom så gått det går, men tanke på barnen
och det är inte deras fel.. För en sak
lovade jag mig själv och det är att mitt humör ska aldrig någonsin
gå ut över pojkarna!
Dom förtjänar det inte överhuvudtaget!?
Vet som inte riktigt va mer jag ska skriva just nu, för det kan ju knappast vara
kul att läsa om mina bekymmer och krämpor.
aja God natt till alla därute, hoppas ni får en bra sömn.
Breaking Inside
Bättre ord än så går väl egentligen inte
att förklara mina känslor just nu.. Dom är helt åt helvete!
Varför skulle du komma tillbaka och krossa allt jag
lyckats bygga upp?
Jag var lycklig, eller lycklig och lycklig vette tusan.. Men jag
hade iallafall fått 80 % av mitt liv tillbaka!
Hade kommit på fötter efter allt som hänt, och var påväg
upp..
Förvisso lyckades du inte trampa ner mig helt i skiten igen..
Bara halv vägs, men det är nog ändå!
Jag hade börjat släppa taget, och gå vidare... Och
så dyker du upp som en jävla gubbe i en lådjävel och
är helt underbar.. ber om ursäkt för
hur du behandlat mig!
Säger att dina känslor för mig är starka och har blåst upp igen..
Kyssen du gav mig går inte att förklara i ord hur den
kändes!
Enbart 24 timmar senare, sliter du bort mattan under mina fötter
och jag faller som en sten rätt ner i marken!?
FAN!!!
Aja, nu har jag skrivit av mig lite.. hjälpte inte så mycket
men det kanske roar någon av er som läser.
Dvs att jag är en komplett idiot, och att kärlek är fan ingen dans på rosa moln!
Första snön..
Jajjemen nu har snön fallit för första gången iår, huvva!?
Nu är vintern här.. Och jag har fortfarande sommardäck på
bilen. Men förhoppningsvis får jag hit däcken nu i helgen..
Alltså det sista löven har inte ens fallit från träden, innan det vita
invaderade detta landskap!
Men iallafall grabbarna är nu frisk, eller iallafall
ingen ögoninflamation så nu får dom vara på
dagis igen. Jag skulle ha börjat min
praktik förra veckan, men eftersom pojkarna var sjuk
så sket det sig.
Och JAG är fortfarande inte frisk, så det blir nog ingen praktik för
mig denna vecka heller.
En färd bland minnen
Japp jag har ett downfall, igen.. dom kommer oftare
nu för tiden. Förstår inte varför men jag har lärt
mig att leva med det.
Just nu är det många minnen som blandas och dyker upp,
av olika anledningar.
Just nu sitter jag och tänker på farmor
och sista natten jag var med henne och alla andra släktingar på sjukhuset.
Tror det var då jag gick i sömnen till och med.. (orkar inte skriva om det just nu)
Tar det någon annan dag.. just nu är jag
bara så frustrerad på barnens far!
Förstår inte hur han kan sitta och säga att
han inte har orken till att vara med sina barn mer än 2 timmar, och
sen KÖR han bil upp till boden och festar!
Får inte det att gå ihop.. ELLER så är det bara jag som
är för dum för att se hur det går ihop.
Ja som dom flesta vet, så har jag ju såkallad
giftstruma (den dödliga varianten i det låga loppet)
och tobias anser alltså att jag med dom symptomen jag har
ska stressa mig sönder och samman hela månader för att han ska kunna vara
ute och roa sig på bekostnad av att jag får gå på knäna!?
Det som händer i min kropp just nu är att giftstruman tagit sig ett steg längre
dvs..
1. börjat tappa hår
2. Är trött hel dagar (skojjar inte, kan sova 8 timmar och ändå
måste jag lägga mig och sova minst 2-3 timmar under dagen)
3. Har lättare för att bli sjuk
4. Min vilo plus ligger fortfarande på tok för högt, dvs 120 slag i minuten
5. Får sådana här värme vallningar (känns typ som klimakteriet har kommit för
tidigt)
Humörsvängningarna ska vi inte ens tala om..
visst jag har medicin mot min höga puls, min ångest och mitt sov problem..
men när inte ens dom hjälper. Vad ska
jag då göra?
aja nu har jag skrivit av mig lite ilska såhär klockan halv två på natten, när
jag egentligen borde sova.. Dock som sagt
kan jag inte!
Allt är upp och ner!
Antingen har jorden vänt sig upp och ner, eller så är det bara jag
och mina känslor som är helt galet
upp och ner vända?!
Men iallafall, förklaring på det.. Ja hur fasiken ska
man förklara detta?
Tobias har varit här hos mig varje dag, och vi har umgåtts tillsammans
med barnen. Ätit middag och busat så mkt
som deras pappa orkat.
Och jag måste erkänna att det känns väldigt konstigt
att vi kan umgås igen utan att tjafsa eller bråka!
Så ja mina känslor är helt knäpp...Trodde dom var borta
men det verkar inte så!
Och jag kommer bli galen snart... för jag vill inte känna såhär
inte igen!?
Samtidigt så är jag väldigt osäker med tanke på gammla
erfarenheter om vi säger som så!
Aja tar en dag i taget, och ser vad fasiken som händer.
Samtidigt har han sårat mig så pass mycket att jag
inte vill ha ett förhållande med honom!
Spelar ingen roll hur mycket han ber om ursäkt
för hur han behandlat mig.
Ja han har bett om ursäkt för att han behandlat mig som skit
den senaste tiden.
OCH ja jag blev lika chockade som ni just blev!
Trodde jävlar att min haka skulle slå hål i golvet!
Aja, nu har jag skrivit av mig lite.. ha en mycket trevlig helg allihopa
så skriver jag när jag skriver
och ni läser när ni läser =)
Torsdag 4/10-2012
Idag försov vi oss, dock kom vi bara en kvart sen till dagis.
Men men, jag var helt slut i morse.. hade en arbetsintervju
klockan 11 idag och jag tyckte de gick riktigt bra dock
får vi väll se när dom ringer =)
Tobias var förbi idag och åt middag med oss, för andra kvällen i rad
ganska trevligt att vi äntligen kan umgås
utan massa tjafs.
Annars har det inte hänt så jätte mycket, imorgon blir det
att skjutsa barnen på dagis.. sen sova för min del!
Onsdag 4/10-2012
Ja nu var det ett tag sen jag skrev.. och det har hänt en hel massa
saker! Vet inte riktigt var jag ska börja..
Men iallafall, har numera barnen på heltid
vilket har gjort att jag inte kan jobba
har fått tacka nej till minst 40 timmar!
Och ja, jag mår skit över det...
Anledningen till att jag har barnen heltid är för att Tobias
åkte in på psyket, dock har han kommit ut
nu. Men han kan tydligen inte ha barnen, visst jag
vet precis hur han känner sig eftersom
jag vet hur jag mådde efteråt pga medcinerna.
Och jag tänker inte vara lika elak som han var mot mig.
Även fast jag skulle vilja det, men som sagt
jag tänker inte sjunka så lågt.
Dock är han helt förändrad nu, man börjar som känna igen
honom mer och mer. Eller han börjar vara den
Tobias jag lärde känna, dock tänker jag mig för denna gång.
Vill inte att det ska bli som det blivit alla dom andra gångerna!
Så jag tar dagen som den kommer...en dag i taget!
