Måndag 19/12-2011
Man inser inte vad man har förrän man förlorat det!
Ja, idag var det första dagen på denna vecka
som singel och ensamstående!
Jag måste verkligen säga att jag förstår inte hur
ensamstående mammor klarar
detta!
Nu tänkte jag alltså på dom som blivit lämnade redan innan barnet är fött,
jag har ju haft turen att ha en som varit med... Iallfall det första året
och dom första 4 månaderna..
Jag trodde jag skulle klara detta, men
jag måste erkänna att jag kommer
gå under innan denna vecka är slut!
Visst, nu är detta rätt nytt för mig
och det kommer väl bli bättre när jag/vi fått in rutinerna, men just
nu vill jag bara gå ut genom dörren och lämna allt som
Tobias gjorde!
Men då har ju han turen att ha sin mamma och pappa som
ställer upp för honom och tar hand om barnen när dom är där..
Så han behöver ju inte bry sig något mycket alls!?
Nu säger jag inte detta för att baktala Tobias, men jag känner bara
hur arg/sårad/besviken jag är på honom just nu!
Vet varken ut eller in just nu!?
Tyvärr har jag massa möten denna vecka, så jag kan inte fara till Jörn heller!
Sen pengar var ju ett annat problem!
På tal om ingenting, kom på mig själv idag med att
sitta och vänta på att göra middagen tills Tobias
skulle ha kommit hem!
Kvart i fem insåg jag att Tobias inte kommer komma hit och
äta middag,sova eller vara här något mera!
Sen kom jag även ihåg texten som stod på ljuset jag
gav till honom!
Kärlekens låga
Den flammade plötsligt upp.
Du gör mig knäsvag och jag vill aldrig släppa dig.
Du är helt underbar.
Du är ljuset i mitt liv!
Kommentarer
Trackback
